Mose var en förebild för Messias. Man säger till och med att Mose hade kunnat bli Messias om det inte hade varit för folkets synd med kalven och stentavlorna som slogs sönder. Mose brukar kallas den första förlossaren och Messias den andre frälsaren. Messias måste likna Mose.
Det finns en intressant parallell mellan ett stycke i Hebreerbrevet och Midrash Rabba där Mose identifierar sig med sitt folk och önskar att få dö i deras ställe.
“I tron vägrade Mose som vuxen att låta sig kallas Faraos dotterson. Han valde att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk än att en kort tid leva i syndig njutning. Han räknade Kristi smälek som en större rikedom än Egyptens alla skatter, ty han hade sin blick riktad på lönen.” (Heb 11:24-26)
Kanske hämtade Hebreerbrevets författare stoff från samma tradition som Midrash Rabba. Vi läser om Messias smälek;
“En dag när Mose hade blivit vuxen, gick han ut till sina bröder och såg på deras slavarbete. Vad betyder det, att han ‘såg på deras slavarbete’? Det innebär , att han såg hur nedtyngda de var, att han grät och sade: ‘Ve mig för er skull, om jag ändå kunde dö för er.’ Det finns inget tyngre arbete än tegeltillverkning och han brukade dela deras bördor och hjälpa var och en av dem.” (Midrash Rabba 1:27)